Hypnos

Hypnos är känt och praktiserat sedan flera tusen år i bl a Persien och Indien. Man har funnit beskrivningar i flertusenåriga egyptiska papyrus av behandlingar under hypnos. Även under grekiska antiken användes hypnos i form av s k tempelsömn i Asklepios tempel. Denne var läkekonstens gud i det antika Grekland.

Ordet hypnos började användas av den skotske läkaren James Braid. Han visade i sin bok "The Power of the Mind over the Body" från 1846 att hypnostillståndet kan framkallas enbart med suggestioner. Hypnos är namnet på sömnens gud i det antika Grekland, broder till Thanatos, dödens gud. När man fick klart för sig att sömn och hypnos är olika mentala tillstånd hade namnet redan fått fäste och blivit allmänt känt.

Det är inte helt vetenskapligt klarlagt vad hypnos är men forskare och auktoriteter som Erickson 1958, Marmer 1959, Meares 1961, Orne 1972 liksom Uneståhl 1972 menar att hypnos är ett naturligt mentalt tillstånd kännetecknat av förhöjd mottaglighet för suggestioner och ökad uppmärksamhet på inre upplevelser och föreställningar.

Numera anser man att all hypnos i grunden är självhypnos. Hypnotisören är ingen magiker med makt att suggerera klienten utan dennes medgivande utan vägleder istället klienten in i hypnostillståndet.

Hur upplevs och känns hypnos?

Många liknar det vid det hypnagoga tillståndet, stadiet då man precis somnar in, mitt emellan sömn och vakenhet. Hypnos har ingenting att göra med medvetslöshet utan upplevs i allmänhet som behaglig avslappning. Ofta med ökad fokusering på inre upplevelser.

Det hypnotiska tillståndet skiljer sig från sömnen. Under sömn kan man konstatera fyra olika mentala tillstånd genom att mäta de svaga elektriska mönstren från hjärnan (elektroencefalogram, EEG ). Under hypnos visar EEG mönstret ökad koncentration och uppmärksamhet till skillnad från sömnens sänkta koncentrations- och uppmärk- samhetsgrad. Det är bl a detta som gör hypnos till ett så kraftfullt hjälpmedel vid psykoterapi.

Hur påverkas man av hypnos?

I det hypnotiska tillståndet kan man med alla sinnen fokusera på en idé, ett minne eller en föreställning och uppleva den i detalj. Detta kan användas såväl i psykoterapi som mental träning. Sättet att ta in information från våra sinnen kan också tillfälligt förändras. Vissa ljud kan upplevas starkare medan andra sjunker undan i bakgrunden. Känslor kan förstärkas eller försvagas. Man kan t ex påverka upplevelsen av smärta och värk, vilket används av hypnosutbildade tandläkare, läkare och psykoterapeuter.

Ett vanligt fenomen är tidsförvrängning, dvs tiden tycks gå fortare under hypnos. En timme kan upplevas som 10 minuter. Det är också möjligt, om än ovanligt, att uppleva spontan minnesförlust från delar av hypnosen.

Att enbart vara i hypnos en stund medför att stressnivån sjunker, liksom puls och blodtryck och att immunförsvaret tycks bli effektivare.

Missuppfattningar om hypnos.

Det händer att människor har förväntningar på att bli "omprogrammerade" under hypnos. Att terapeuten skall ta bort eller lägga till någonting i deras psyken medan man är "sövd" i hypnos. Detta påminner närmast om "hjärntvätt" och är ingenting som har med seriös användning av hypnos att göra.

Hypnos i sig är ingen psykoterapi. Det krävs utbildning, kompetens och ett professionellt förhållningssätt till patienten för att rätt utnyttja hypnostillståndets möjligheter. Patientens delaktighet är viktig för behandlingsresultatet liksom behandlarens kompetens och kunskaper inom sitt yrkesområde.

Hypnos är ingen "sanningsdrog". Minnen framkomna under hypnos behöver inte vara mer sanna än övriga minnen. Det går att fabulera och fantisera även under hypnos.

Ibland förekommer farhågor att man kan "fastna" i hypnostillståndet. Det finns inga belägg för detta. En lätt dåsighet kan kvarstå en stund efter hypnosen. Det händer också att hypnostillståndet kan övergå i vanlig sömn om man är trött och har sömnbrist.

Föreställningen att en hypnotisör kan manipulera någon att göra vad som helst är förmodligen inte sann. Det är mycket svårt att påverka någon mot dennes vilja. Det hör till god etik att inte manipulera eller tvinga någon mot dennes önskan.

När hypnos används som underhållning på scen brukar det kallas estrad-hypnos. Detta är i lag förbjudet i Sverige.

Hur används hypnos?

Det är inom sjukvård, tandvård och psykoterapi men även inom utbildning, idrott, ledarskap och personlig utveckling som hypnosen huvudsakligen funnit sina användningsområden. Inom vården kan hypnos användas tillsammans med traditionell behandling både i behandlande och förebyggande syfte. Främst vad gäller stressrelaterade problem och psykosomatik dvs sjukdomar med psykiska orsaker inblandade såsom colon irritabile, högt blodtryck etc samt behandling av värk och smärta som t ex fibromyalgi, fantomsmärtor eller vid förlossning, även operationer har utförts under hypnos ( i samförstånd mellan patient och kirurg).

Tandläkare har sedan länge använt hypnos för att avhjälpa tandvårdsrädsla och minska patientens obehag ( exv av förhöjd kräkreflex ). Det är känt att hypnos minskar blödning och läkningstid.

Hypnos utgör ingen enhetlig skolbildning eller inriktning inom psykoterapi utan används både av kognitiva och andra beteendemodifierande terapier liksom av psykodynamiska och psykoanalytiskt inriktade terapeuter med hypnoskompetens. En mängd olika metoder och tekniker har utvecklats för att utnyttja hypnostillståndets möjligheter både i korttidsterapier och i mer djupgående längre behandlingar. I allmänhet använder man hypnosen som ett komplement till den terapeutiska inriktning man är utbildad i. Allt ifrån fobier och att sluta röka till ångest och depressioner , utbrändhet och djupare liggande personlighetsstörningar kan med fördel behandlas med hjälp av hypnos.

Vem får behandla med hypnos?

I Sverige får endast personer med av socialstyrelsen utfärdad legitimation för sitt vårdyrke utöva behandling med hypnos inom sitt yrkesområde dvs behandlare som använder hypnos måste förutom hypnosutbildning också ha en vårdyrkesutbildning och vara legitimerade.

Text & Layout Lars Frid 2004